Toner och noter

Alla toner och noter har ett namn. Normalt utgår vi från tonen C. Men, om vi skulle utgå från tonen A istället så skulle tonerna i stigande ordning motsvara alfabetets sju första bokstäver A till G.
Tonen B kan också kallas för H pga en felskrivning i notskriftens begynnelse. Inom den klassiska musiken är det vanligt att man använder beteckningen H istället för B medans det inom populärmusiken är tvärtom. Vi kommer fortsättningsvis att använda B.

Alla skalans toner har sin placering i notsystemet och har således också sin motsvarighet i ett nottecken som placeras på en fast plats i notsystemet beroende på vilken tonhöjd (frekvens) tonen har.
En baston kommer att placeras i det lägre tonomfånget och en diskantton kommer att placeras i det högre tonomfånget.

Om vi lägger in skalan i notsystemet så ser vi att tonernas namn upprepas. Det gör dom pga att vi har 7 stamtoner i vår västerländska skala C, D, E, F, G, A och B.
Varje omfång C till C kallas för en oktav. Antalet oktaver i vår musik begränsas av människans förmåga att höra mycket låga respektive mycket höga toner. Det finns ju ingen anledning att skriva musik som ingen kan uppfatta.
För att lättare förstå hur det låter så kan du lyssna på exemplet nedan. Här återges fyra hela oktaver vilka också ganska väl motsvarar det tonomfång som den mesta musiken skrivs inom idag.
Alla tonsteg i stamtonsskalan har hela tonsteg förutom steget mellan E-F och steget mellan B och C som har halva tonsteg.

C-dur skalan

 

 

 

 

 

 

 

 

Lyssna

 

 

 

 

Höja eller sänka tonen ett halvt tonsteg

 

 

Utöver de toner som vi redan tittat och lyssnat på här ovan finns det ett flertal halva tonsteg. För att visa om en ton är höjd ett halvt tonsteg så använder vi ett korstecken # och om vi vill sänka ett halvt tonsteg så använder vi ett b-tecken b som vi placerar framför noten.

Lyssna

 

 

Kromatisk skala

 

Om vi skriver skalan med bara halva tonsteg så får vi en "kromatisk skala". Vid höjning av en ton lägger vi till ett "iss" efter stamtonens namn. Det gör att ett höjt C blir ett Ciss osv.

 

 

 

 

Lyssna

 

 

 

 

Skall vi spela samma kromatiska skala baklänges får vi använda b-tecken istället. Vid sänkning av en ton lägger vi till "ess" eller bara "ss" efter stamtonens namn. Det gör att ett A blir Ass och ett B blir ett Bess osv.

 

 

Lyssna