Tonarter

Det finns totalt tolv toner i skalan om man räknar med alla halva tonsteg. Men, det finns totalt 24 tonarter (eller skalor) i vårt notsystem. Detta beror på att vi har 12 tonarter som är Dur-tonarter (glada tonarter) och 12 st som är moll-tonarter (ledsna tonarter). Skillnaden mellan en Dur-tonart och en Moll-tonart är avståndet från 1:a tonen till 3:e tonen i skalan. I en Dur-tonart så är avstånet en stor ters = 3 hela tonsteg och i en moll-tonart är avståndet mella 1:a och 3:e tonen 2 hela tonsteg plus ett halvt tonsteg.

Exempel: Dur = Tonen C till tonen E, Moll = Tonen C till tonen Ess

För att ange vilken tonart melodin skall spelas i använder vi förtecken som vi kallar för korstecken eller b-tecken.
Vi använder tonarten C som grundtonart eftersom denna tonart inte har några förtecken.
Om vi går upp en tonart (5 toner uppåt = 1 kvint) till G-dur så får vi vårt första förtecken. Detta för att antalet hela och halva tonsteg i skalan skall hållas. Varje enskilt förtecken höjer eller sänker tonen med ett halvt tonsteg.

Använder vi ett # (korstecken) så höjer vi tonen F med ett halvt steg och lägger till ändelsen iss och får tonen Fiss eftersom korstecknet placeras på notlinjen för tonen F . Tonarten är nu G-dur.

Använder vi istället ett b-tecken så lägger vi till ändelsen ss eller och får därmed tonarten F-dur (5 toner neråt = 1 kvint) eftersom första b-tecknet är placerat på notlinjen för tonen B vilket ger att vi här skall spela tonen Bess.

 

Nedan följer alla tonarter och antalet förtecken som vi kan använda. Eftersom varje dur-tonart har sin mollparallelltonart så blir det med automatik så att varje förtecken representerar en dur och en molltonart. Molltonarten ligger alltid placerad 1½ tonsteg lägre än durtonarten.

Grundtonart

C-dur och A-moll har inga kors eller b-tecken.

Korstonarter

G-dur och E-moll har båda tonen F höjd ett halvt tonsteg till F# (Fiss).

D-dur och B-moll har båda tonerna F och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss ) och C# (Ciss)

A-dur och Fiss-moll har tonerna F, C, och G höjda ett halvt tonsteg till, F# (Fiss) C# (Ciss) och G# (Giss)

E-dur och Ciss-moll har båda tonerna F, C, G och D höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) och D# (Diss)

B-dur och Giss-moll har båda tonerna F, C, G, D och A höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) och A# (Aiss)

Fiss-dur och Diss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A och E höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) och E (Eiss = F i vår västerländska skala)

Ciss-dur och Aiss-moll har båda tonerna F, C, G, D, A, E och C höjda ett halvt tonsteg till F# (Fiss) C# (Ciss) G# (Giss) D# (Diss) A# (Aiss) E (Eiss = F i vår västerländska skala) och B# (Biss = C i vår västerländska skala)

B-tonarter

F-dur och D-moll har båda tonen B sänkt ett halvt tonsteg till Bb (Bess)

Bess-dur och G-moll har båda tonerna F och E sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess) och Eb (Ess)

Ess-dur och C-moll har båda tonerna B, E och A sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess) och Ab (Ass)

Ass-dur och F-moll har båda tonerna B, E, A och D sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass) och Db (Dess)

Dess-dur och Bess-moll har båda tonerna B, E, A, D och G sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess) och Gb (Gess)

Gess-dur och Ess-moll har båda tonerna B, E, A, D, G och C sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess) och Cb (Cess = B i vår västerländska skala)

Cess-dur och Ass-moll har båda tonerna B, E, A, D, G, C och F sänkta ett halvt tonsteg till Bb (Bess), Eb (Ess), Ab (Ass), Db (Dess), Gb (Gess), Cb (Cess) och Fb (Fess = E i vår västerländska skala).

Molltonart eller paralelltonart

Vad menar vi då när vi säger att molltonarten är en paralelltonart och att den ligger 1½ tonsteg lägre än dur-tonarten?
Skillnaden mellan dur och moll ligger i avståndet mellan skalans första och tredje ton. I dur är det tre hela tonsteg mellan och i moll är det 2,5 tonsteg mellan. Detta kallas för stora tersen respektive lilla tersen. Här kommer ett exempel som visar hur det fungerar.

 

 

Här kan du höra skillnaden på stor och liten ters.

 

 

 

 

 

Vi lyssnar på skalan i C-dur. Inga förtecken och skalan låter glad.

 

 

 

 

 

Spelar vi nu i paralelltonarten som är a-moll flyttar vi ner 1,5 tonsteg varpå avståndet mellan första tonen A och tredje tonen C är ett halvt tonsteg lägre än motsvarande avstånd i C-dur skala (C till E). Lyssnar vi på skalan i A-moll. Inga förtecken och skalan låter ledsen.

 

Lyssna

 

 

 

Nu är det lättare att förstå varför vi kallar det paralelltonarter och varför dur låter glatt och moll låter ledset.