Musikskolan
Musikhistoria
Musiker/Grupper
Musikteori 1
- Tonens uppbyggnad
- Ljudlära
- Notskrift
- Notsystemet
- Notvärden
- Tonerna
- Tonarter
- Durskalorna
- Mollskalorna
- Nottecken
- Förtecken
- Symboler/hjälptecken
- Intervall
Musikteori 2
Nedladdningar
Studio/Inspelning
Musiklexikon
| Titel | Ordbok, Musiktermer A-K |
Musiktermer och ord
Här får du en kort förklaring på de flesta ord och termer inom musiken.
Â
Bläddra till nästa sida: L till Ö
A
Â
A prima vista.
Att sjunga efter noter man ej tidigare sett.
Â
AC
Benämning för växelström.
Â
a cape´lla "Utan orkester"
Att framföra ett musikstycke utan ackompanjemang av några instrument. Musikstycket framförs av enbart en eller flera sångstämmor.
Â
a capriccio "Fantasifullt"
Läggs till efter styckets namn t ex. Rondo a capriccio. Ger utövaren rätt att fritt utöva musikstycket.
Â
À quatre mains "Tempoförändring"
Â
Accellerando "Tempoförändring"
Spela med ökande tempo
Â
Accentato "Med eftertryck"
Anger hur ett stycke eller del av stycke skall spelas
Â
Acciacctura "Anslås"
Kort genomstruket förslag
Â
Ackompanjemang "Stöd till sång eller soloinstrument"
Ett eller flera instrument som spelar bakgrund till solist på sång eller soloinstrument
Â
Ackord "Samklingande"
Tre eller fler olika toner som klingar tillsammans samtidigt.
Â
Ackordsanalys "Symbol"
Notationsform. Oftast som bild på ett ackord
Â
Adagietto "Tempobeskrivning"
Ganska långsamt 70-80bpm (slag/minut)
Â
Adagio "Tempobeskrivning"
Långsamt och släpande 66-76 bpm (slag/minut)
Â
ADAT "Förkortning"
Alesis Digital Audio Tape. Från början av 1990-talet då Alesis skapade möjligheten att spela in åtta spår digitalt på ett 1/2" SVHS videoband.
Â
A due "Stämbestämning"
Anger antalet stämmor till två stycken
Â
A piacere "Efter behag"
Anger hur ett stycke skall spelas. I detta fallet får musikern eller dirigenten avgöra hur stycket skall spelas.
Â
ADSR "Synthinställningsparametrar"
Attack Decay Sustain Release inställningsparametrar på en syntheziser
Â
Ad libitum "Efter behag"
Anger hur ett stycke skall spelas. I detta fallet får musikern eller dirigenten avgöra hur stycket skall spelas.
Â
Affettuoso "Tillgivet"
Anger hur musiken skall framföras. I detta fall med känsla.
Â
Affetrettando "Tempobeteckning"
Anger att ett stycket skall spelas i ett raskt tempo
Â
Afterbeat "Efterslag"
Är rytmen som uppstår i jazzens 4/4-takt där man lägger betoningen på 2:a och 4:e slaget i takten.
Â
Agitato "Upprört"
Anger hur musiken skall framföras. I detta fall med upprördhet.
Â
Agogik "Samlingsnamn"
Begrepp för det som gör en musikalisk tolkning individuell beroende på musikern/musikerna.
Â
Aidatrumpet "Instrument"
I huvudsak en helt rak trumpet med endast en ventil. Läs mer om aidatrumpeten här
Â
Air eller Ayre " Typ av stycke"
En- eller flerstämmigt melodistycke
Â
Aktiv högtalare "Högtalare"
Högtalare med inbyggda funktioner, t ex förstärkare, equilazer, filter m.m.
Â
Akustik "Ljudterm"
Samlingsnamn för läran om ljudets utbredning.
Â
Al fine "Från början"
Används tillsammans med da capo eller dal segno. Man spelar från angivet ställe till al fine (slut)
Â
Algoritm "Problemlösning"
Definierad instruktion för beräkning av ett specifikt problem. Används inom matematik och databeräkningar.
Â
Alla breve "Taktbestämning"
Halvnoten anger pulsen
Â
Al luogo "Plats"
Från latinets plats
Â
Allargando "Tempoförändring"
Växa bredare och minska i tempo, vanligt i slutet av ett stycke.
Â
Allagramente "Muntert"
Anger att stycket skall spelas muntert
Â
Allegrissimo "Tempobeskrivning"
Mycket snabbt upp till 160 bpm (slag/minut).
Â
Allegretto "Tempobeskrivning"
Snabbt 110-150 bpm (slag/minut)
Â
Allegro "Tempobeskrivning"
Snabbt 120-168 bpm (slag/minut)
Â
Allegro moderato "Tempobeskrivning"
Ganska snabbt 112-124 bpm (slag/minut)
Â
Allemande "Musikgenre/Musikstycke"
Allemande kommer från franskans ord för tysk och är en av barockens mest populära dansformer. Från början var allemanden svitens första sats men i många fall föregås den av ett förspel eller inledande steg. Allemanden går i medeltempo och spelas i tvåtakt. Dansen skall dansas 'högtidligt' och musiken spelas likaså i samma stil.
Â
Alphorn "Instrument"
Schweiziskt nationalinstrument i trä. Läs mer om alphornet här
Â
Al segno "Till tecknet"
Anges i samband med en repristecken.
Â
Alt "Stämma"
Den näst högsta sångstämman i fyrstämmig musik. Tonomfånget ligger normalt mellan g och e2. Altstämman är också den lägsta stämman för kvinnorösten. I instrument sammanhang gäller alt för instrument med ungefär samma tonomfång som altrösten, t ex altsaxofon eller altfiol.
Â
Alta "Hög"
I samband med stämma
Â
Altbasun "Instrument"
Altbasunen eller som vi benämner den i Sverige 'Alttrombon' är ett bleckblåsinstrument med samma utformning som övriga basuner. Läs mer om altbasunen här
Â
Alterering "Tonhöjdsändring"
Ändring med ett halvt tonsteg upp eller ner.
Â
Alternativo "Växelvis"
Anges i samband med flera stämmor
Â
Altfiol "Instrument"
Altfiolen eller violan som den också heter ser ut som en något förstorad vanlig fiol. Läs mer om altfiolen här
Â
Althorn "Instrument"
Althornet är ett bleckblåsinstrument. Läs mer om althornet här
Â
Altklarinett "Instrument"
Altklarinetten tillhör träblåsfamiljen och stäms i D. Läs mer om altklarinetten här
Â
Altoboe "Instrument"
Altoboe är ett träblåsinstrument med dubbla rörblad . Läs mer om altoboen här
Â
Altro " Annan"
Anges i notskrift då det finns flera alternativ
Â
Altviolin "Instrument"
Se altfiol
Â
Amabile "Älskvärt"
Anger att ett stycke skall spelas med älskvärdhet.
Â
Ambience "Känsla"
Känsla skapad av omgivning eller digitaleffekt.
Â
Ambient "Omgivningstillhörande"
Elektronisk musikgenre med musik som är mer av ljudbilder än av egentliga låtar/melodier. Namnet kommer från synthmusiken under 1970-talet.
Â
Amoroso "Kärleksfullt"
Anger att ett stycke skall spelas kärleksfullt.
Â
Amplitud "Ljudstyrka"
Ljudstyrka. Mätetal för ljudets styrka mätt i decibel (dB). Läs mer om ljudstyrka här
Â
Am steg "Spelsätt"
Stråken förs vid stallet på ett stråkinstrument
Â
Analog "Överensstämmande"
Ljudsignal som är kontinuerlig (verklig). Till skillnad från en digital ljudsignal som framställs elektroniskt.
Â
Anche "Också"
Anges tillsammans med annan beteckning
Â
Ancora "Igen"
Anges vid upprepning
Â
Andante "Tempobeskrivning"
GÃ¥ngtakt 76-108 bpm (slag/minut)
Â
Andantino "Tempobeskrivning"
GÃ¥ngtakt 76-108 bpm (slag/minut)
Â
Animato "Själfullt"
Anger att ett stycke skall spelas med inlevelse.
Â
Ansats "Benämning"
En tons startögonblick. Från viloläge till tonens regelbundna svängningar.
Â
Antifoni "Växling"
Växling mellan två sjungande eller spelande par eller grupper. Vanligt förekommande i folk- och kyrkomusik. Förekommer också inom gospel, mellan två soloinstrument och i instrumental jazzmusik.
Â
Appassionato "Lidelsefullt"
Anger att ett stycke skall spelas med inlevelse
Â
A prima vista "Direkt från notbladet"
Att spela ett stycke efter noter som man inte tidigare repeterat.
Â
Arco "Arco"
Anger att man spelar med stråke på t ex en fiol
Â
Aria "Musikgenre/Musikstycke"
Arian är en solosång och namnet kommer från italienskans air som betyder luft. Arian är vanligt förekommande i operor och sakral musik. När arian framförs som fristående musikstycke benämns den konsertaria. Under barockepoken utvecklades arian till att bli mer avancerad och den mest omtyckta ariastilen under barocken kom att bli dacapoarian. Arian har kommit att bli en av de mest uppskattade och omtalade delarna i ett klassiskt musikstycke även i modern tid.
Â
Arioso "SÃ¥ngbart"
Anger att ett stycke är sångbart
Â
Arpeggio "Brutet ackord"
Ackordet spelas ton för ton
Â
Assai "Mycket"
Användes tillsammans med tempobeteckning
Â
A tempo "I tempo"
Återgå till styckets ursprungstempo
Â
Attacca "Fortsätt"
Spela vidare utan uppehåll
Â
Atonal "Musikgenre"
En musikalisk stilbeteckning. Atonal musik är musik utan tonalt centrum. Samlingsnamn för musik under 1900-talets början som inte höll sig till gängse normer vid komposition och uppförande.
Â
Audio " Egenskap"
Från engelskans ord för ljud.
Â
Audiosuite "Effektsystem"
Samlingsnamn för plug-in effekter som inte arbetar i realtid. Effekten måste läggas på efter t ex en inspelning.
Â
Aulos " Instrument"
Aulos är ett forngrekiskt träblåsinstrument och har vissa likheter med dagens oboe. Läs mer om auolosen här
Â
Autentisk tonart "Kyrkotonart"
Likställer grundtonen med skalans lägsta ton. Till skillnad från plagal kyrkotonart som förskjuter omfånget en kvart nedåt (fyra tonsteg ned)
Â
Â
Â
Â
B
Â
BWV "Bach-Werke-Verzeichnis"
System för numrering av verk skrivna av Johann Sebastian Bach
Â
Badinerie "Lekfullhet"
Användes som begrepp för franska danssviter under 1700-talet
Â
Bagatell "Musikgenre/musikstycke"
Bagatellen är oftast skriven för piano och är ett enklare kortare solostycke med ljus, fyllig karaktär. Beethovens Opus 33, Opus 119 och Opus 126 och Bela Bartóks Opus 6 är förmodligen bland de mest kända fastän den tidigast kända bagatellen Les Bagatelles är skriven av Francois Coupiern (1668-1733) och är skriven för cembalo.Â
Â
Baglama "Instrument"
Baglama vanligen kallad Saz, är ett mycket gammalt stränginstrument som härstammar från centralasien. Läs mer om baglama här
Â
Balalajka "Instrument"
Balalajkan är ett tresträngat långhalsat lutinstrument med en trekantig kropp. Läs mer om balqalajkan här
Â
Ballad "Musikgenre/musikstycke"
Â
Bandonéon "Instrument"
Bandonéon är ett dragspel uppfunnet av Heinrich Band i Tyskland. Läs mer om bandoneon här
Â
Banjo "Instrument"
Banjon är ett stränginstrument som från början hade fem strängar. Läs mer om banjon här här
Â
Bank select "Midi-information"
En uppsättning midiinstruktioner som anger vilket program (ljud) som skall spelas.
Â
Barbitos "Instrument"
Ett forngrekiskt mångsträngat lyraliknande stränginstrument. Läs mer om barbitos här
Â
Barréackord "Gitarr"
När man lägger pekfingret över alla strängar på gitarren på ett band för att sidoförflytta ett ackord.
Â
Baryton "Instrument"
Stråkinstrument som liknar gamban och ofta kallas för Viola di Bordone. Läs mer om baryton här
Â
Baryton "Stämma"
Den näst lägsta sÃ¥ngstämman i femstämmig musik. Barytonstämman ligger mellan bas oh tenor med ett tonomfÃ¥ng mellan F och d1. I instrument sammanhang gäller baryton för instrument med ungefär samma tonomfÃ¥ng som barytonrösten, t ex barytonsaxofon eller baryton (strÃ¥kinstrument)Â
Â
Bas "Stämma"
Den lägsta stämman i fyrstämmig sång eller den stämma som ligger lägst noterad i ett musikstycke. Bas är också en allmän benämning på de toner som noteras lägre än C1.
Â
Basetthorn "Instrument"
Bassetthornet är mycket likt basklarinetten förutom att den har en resonanskropp av mässing och är stämd i F. Läs mer om basetthornet här
Â
Basfiol "Instrument"
Kontrabasen är det största instrumentet i familjen strÃ¥kinstrument och har därmed ocksÃ¥ den djupaste tonen (lägsta frekvensen). Strängarna är vanligen fyra stycken som är stämda i kvarter till skillnad frÃ¥n de övriga (cello, altviolin och violin) som är stämda i kvinter. Kontrabasen kallas ocksÃ¥ för stÃ¥bas, akustisk bas eller basfiol. Läs om basfiolen härÂ
Â
Basgång "Basstämma"
Jämnt fördelad basstämma
Â
Basklarinett "Instrument"
Basklarinetten tillhör träblåsfamiljen och har träkropp och uppåtvänt klockstycke och munstyckshals i metall. Läs om basklarinetten här
Â
Basso "LÃ¥gt"
En oktav lägre. Anges i notskrift
Â
Basso ostinato "Upprepad basgång"
Samma basgång återupprepas en eller flera gånger.
Â
Bastrombon "Instrument"
Basvarianten av trombon som betyder stor trumpet och är en utveckling av bastrumpeten. Läs mer om bastrombonen här
Â
Bastrumpet "Instrument"
Bastrumpeten är ett bläckblåsinstrument och ser ut och fungerar som en vanlig trumpet. Läs mer om bastrumpeten här
Â
Battuta "Taktslag/takt"
Anger takten i ett stycke
Â
Bastuba "Instrument"
Bastuban är det största bleckblåsinstrumentet och är huvudsakligen stämt i Bb. Läs mer om bastuban här
Â
Basun "Instrument"
Basun, Dragbasun eller Trombon som betyder stor trumpet och är en utveckling av bastrumpeten. Läs mer om basunen här
Â
Bebop "Jazzgenre"
Jazz i högt uppdrivet tempo. Bebop är en vidareutveckling av bop.
Â
Bellmansluta "Instrument"
Det instrument som Bellman spelade på var ingen luta utan en "Cister" som liknar lutan till stor del men som till skillnad från lutans runda baksida har en baksida som är platt som gitarrens. Läs mer om bellmanslutan här
Â
Ben, bene "Väl"
Skrivs tillsammans med annan bestämning i notation.
Â
Bend "Böja, Benda"
Att dra i en sträng så att tonen höjs succesivt.
Â
Berceuse "Instrumentalstycke"
Berceusen är ett instumentalstycke som går i långsam 6/8-takt och benämningen är ursprungligen från Frankrike. Berceusen är en vanlig form på bl a vaggvisor och stycken skrivna under Romantiken.
Â
Bjällra "Instrument"
Bjällran är en liten klocka som tillhör instrumentgruppen slagverk. Läs mer om bjällran här
Â
Blast beat "Trumkomp"
Extremt snabbt komp på trummor.
Â
Blockackord "Ackord"
Fyr- eller femstämmiga parallellförda ackord.
Â
Blockflöjt "Instrument"
Blockflöjten är ett av våra äldsta instrument och tillhör gruppen träblåsinstrument. Blockflöjten finns i åtta olika storlekar vilka är garklein, sopranino, sopran, alt, tenor, bas, kontrabas och subkontrabas. Vanligast förekommande är sopran-, alt-, tenor-, och basblockflöjt. Läs mer om blockflöjten här
Â
Blues "Musikgenre"
Samlingsnamn för musik med rötterna i Afrika och den amerikanska södern. Läs mer om blockflöjten här
Â
Bockhorn "Instrument"
Bockhornet är ett primitivt blåsinstrument som användes som kommunikationsmedel och lockropsinstrument på fäbodarna förr i tiden. Läs mer om bockhornet här
Â
Bodhran "Instrument"
Bodran är en enkel trumma som härstammar från Irland. Läs mer om bodhran här
Â
Bombard "Instrument"
Bombarden är ett träblåsinstrument och en föregångare till fagotten. Läs mer om bombarden här
Â
Bondlira "Instrument"
Bondliran är ett stränginstrument där man ersatt stråken med ett hjul som ligger an mot strängarna och där man förändrar tonhöjden genom att förkorta strängen med en mekanisk knappsats. Läs mer om bondliran här
Â
Bolero "Musikgenre/Musikstycke"
Spansk folkdans i 3/4 takt. Bolero är också ett mycket känt musikstycke av Maurice Ravel, född 7 mars 1875 i Ciboure, Frankrike, död den 28 december 1937 i Paris, Frankrike, fransk tonsättare.
Â
Bordone "Instrument"
Mycket populärt stråkinstrument under 1700-talet som är stämt i tenorläge. Läs mer om bordonen här
Â
Bounce "Nedmixning"
Att spara komplett låt eller enskilt spår till hårddisk i ett musikprogram
Â
Bourrée "Musikgenre/Musikstycke"
Bourrée är en gammal (början av 1700-talet) fransk dans liknande Gavotte, vanligtvis i snabb tvÃ¥takt börjar med en upbeat. Dansarna bär ofta träskor för att betona slagen i takten och dansen är fortfarande vanlig i Auvergne i Frankrike och Vizcaya i Spanien. Johan Sebastian Bach använde ofta bourréen i sina sviter.Â
Â
Brillante "Glänsande"
Anger hur ett stycke skall spelas
Â
Bucket "Instrumenttillbehör"
En bleckblåssordin som placeras i instrumentets klockstycke och som ger en mjuk och dämpad ton.
Â
Buffo "Komisk"
Anger hur ett stycke skall spelas.
Â
Burlando "Skämtande"
Anger hur ett stycke skall spelas.
Â
Burlesco "Grovt"
Anger hur ett stycke skall spelas, Spela grovt, skämtsamt
Â
Buxtehude-Werke-Verzeichnis "Benämning"
Verkförteckningen över kompositören och organisten Dietrich Buxtehudes kända kompositioner.
Â
C
Â
Cantabile "Benämning"
Framhävande av melodin
Â
Cantus Firmus"Benämning"
Fast sång = melodistämma som ej förändras oavsett andra stämmors gång
Â
CV/Gate "Spänning (inom el)"
Styrspänning som höjer eller sänker 1 oktav/volt samt startar t ex en sequenser. T ex elektrisk spänning som styr nivåerna på oscillatorerna i en syntheziser
Â
Cadenza "Benämning"
Soloimprovisation
Â
Calando "Avtagande"
Anger hur del av stycke skall spelas
Â
Cantabile "SÃ¥ngbart"
Framhävande av melodi
Â
Cantus firmus "Fast sång"
Grundmelodi i flerstämmig sång
Â
Cirkulationsandning "Andningsteknik"
Luft från munnen pressas ut när näsan andas in.
Â
Ciss "Tonlägesbenämning"
Tonen C höjd ett halvt steg i skalan.
Â
Clavinet "Instrument"
Clavinet är ett elektromekaniskt och förstärkt klavichord. Läs mer om Clavinet här
Â
Cluster "Grupp, klunga"
Samla ihop till en grupp.
Â
Coda "Svans"
Musikstyckes slutdel.
Â
Col legno "Stråkteknik"
Slå med stråkens trä mot strängen. Inget tagel.
Â
Compressor "Effekt"
Används för att komprimera ljudet. Läs mer om effekter här
Â
con anima "Själfullt"
Anger att ett stycke skall spelas själfullt.
Â
con brio "Med glans"
Anger att ett stycke skall spelas med glans.
Â
Concertina "Instrument"
En engelsk variant på dragspel. Läs mer om oncertina här
Â
con dolore "Med smärta"
Anger att ett stycke skall spelas med smärta.
Â
con forza "Med kraft"
Anger att ett stycke skall spelas med kraft.
Â
con fuoco "Eldigt"
Anger att ett stycke skall spelas eldigt.
Â
Crescendo "Tilltagande"
Succesivt ökande styrka map ljudnivå.
Â
Croon "Sjunga svagt"
Sjunga svagt eller mjukt
Â
Crwth "Stränginstrument"
Ett stränginstrument med ursprung från Wales Läs mer om Crwth här
Â
D
Â
Da capo "Repris"
Upprepning av vers eller del av musikstycke
Â
Da capo al segno "Repris"
Från början till angivet tecken
Â
Dansbandsdrottning "Benämning"
SÃ¥ngerskan i ett dansband.
Â
Decay "Avtagande"
Talar om när de tidiga reflektionerna skall tona ut på en effektenhet. Vanligt förekommande på reverb och ekoeffekter. Läs mer om effekter här
Â
Deesser "Ljudtekniskt verktyg"
Reducerar s-ljud under- eller efter inspelning av sång.
Â
Delay"Försenande"
Pålagd efterklang med hjälp av effekt eller ett rum. Ett delay återupprepar ljudsignalen efter en av användaren bestämd tid. Man kan säga att det är ett upprepande av det återgivna ljudet. Alltså en form av eko. Läs mer om effekter här
Â
Destinationsackord "Upplösning"
Ackord som strävar efter att lösas upp till ett grundackord.
Â
Digitally Controlled Filter "DCF, Digitalt styrt filter"
Beteckning för styrning av filter i synthersizers eller datorstödd musik.
Â
Digitally Controlled Oscillator "DCO, Tonhöjdsreglering"
En krets som genererar en cyklisk vågform vilken styr tonhöjden digitalt.
Â
Diminuendo "Avtagande"
Spela succesivt svagare.
Â
Dimskala "Skala"
En skala som bygger på molltersintervall.
Â
Diskant "Stämma"
Övre delen av tonomfånget motsats till bas
Â
Dissonans "Intervall"
Ett intervall mellan två- eller flera toner som uppfattas av örat som missljudande.
Â
Dobro "Gitarr"
En akustisk gitarr med innesluten ljudkon i resonanslådan som oftast stäms i ett ackord. läs mer om dobrogittaren här
Â
Doloroso "Smärtsamt"
Uttrycker känsla i notskrift
Â
Dorisk "Kyrkotonart"
Den första kyrkotonarten med grundtonen D. Dorisk är också en benämning på en tonart i atikens grekiska musik.
Â
Downbeat "Benämning"
Rytmen markeras på första slaget i takten. Vanligt inom funk, pop och rock.
Â
Drill "Snabb växling"
Snabba växlingar mellan två intilliggande toner.
Â
Drop "Benämnning"
Där rytm, tempo- eller basgång växlar i en melodi
Â
Dubbeltunga "Spelsätt"
Anpassning av tungan vid snabbt spel på blåsinstrument.
Â
Duett "Benämning"
Ett stycke som är avsett att sjungas av två personer eller spelas av två instrument.
Â
E
Â
Editering "Ändring"
Ändring av skriven eller inspelad information.
Â
Editor "Program"
Program för ändring av skriven eller inspelad information.
Â
Egualmente "Som förut"
Anger att en del av ett stycke skall spelas lika som förut.
Â
Effektenhet "Ljudförändringsverktyg"
T ex ett eko, delay eller annan ljudförvrängningsenhet.
Â
Eko "Ljudreflektion"
Ett ljuds återreflektion med stor fördröjning
Â
Elegiaco "Klagande"
Anger att ett stycke skall spelas klagande.
Â
Eolisk "Kyrkotonart"
Kyrkotonart med grrundtonen A.
Â
Eroico "Heroiskt"
Anger att ett stycke skall spelas heroiskt (hjältemodigt).
Â
Equalizer "EQ, Ljudtekniskt verktyg"
Höjning elle sänkning av volym i ett bestämt frekvensområde. Läs mer om effekter här
Â
Etyd "Övningsstycke"
Övningsstycke för instrument.
Â
F
Â
Facile "Lätt"
Anger hur ett stycke skall spelas
Â
Fantasi "Fritt stycke"
Musikstycke med utrymme för egen tolkning.
Â
Femklang "Ackord"
Ett ackord som består av fem olika toner
Â
Feroce "Vilt, VÃ¥ldsamt"
Anger hur ett stycke skall spelas
Â
Festivo "Högtidligt"
Anger hur ett stycke skall spelas
Â
Fill in "Ifyllnadspel"
Små improviserade musikinlägg i en melodi
Â
Fingerspel "Benämning"
Pianospel är ett typiskt exempel där man använder fingerspel.
Â
Finger tapping "Teknik"
Att slå med ena handen på greppbrädan för att få fram toner utan att använda andra handen till att knäppa på strängarna, t ex på en gitarr.
Â
Fioritura "Brodering"
Utsmyckning av melodin.
Â
Flageolett "Överton"
En överton som går att få fram genom att anslå en sträng på ett stränginstrument samtidigt som man lägger an ett finger utan att pressa strängen mot greppbrädan. Lättast att spela en flageolett är genom att lägga an ett finger på halva strängens längd eller annan jämt fördelat avstånd (1/4, 1/3 osv). i notering anges flageoletten med en liten ring ovanför noten.
Â
Formant "Resonans"
Resonans i instrument eller svalg, näsa och mun.
Â
Forte "f, Starkt"
Spela starkt
Â
Fortepiano "fp, Starkt-svagt"
Spela först starkt sedan direkt svagt
Â
Fortissimo "ff, Mycket starkt"
Spela mycket starkt
Â
Forte fortissimo "fff, Starkast möjligt"
Spela så starkt som möjligt
Â
Forza "Styrka"
Anger hur att ett stycke skall spelas med styrka.
Â
Forzando "Markerat"
Anger att del av ett stycke skall framhävas.
Â
Frekvens "MÃ¥ttenhet"
När man talar om ljud använder man Hertz (HZ) vilket är lika med antalet svängningar per sekund = det uppkomna ljudets frekvens. Läs mer om frekvens här
Â
Fritonal "Benämning"
Musik som inte följer standardiserade mönster.
Â
Frygisk "Kyrkotonart"
Kyrkotonart med grundtonen E
Â
Fuga "Flykt"
Ett musikstycke med två till fem stämmor som sammanflätas i ett kort stycke. Alla stämmor delar lika på utrymmet.
Â
Fugara "Stråkstämma"
En stråkstämma i en orgel med flöjtliknande klang.
Â
Fuga´to "Del av flykt"
En del av ett musikstycke, homofont eller polyfont med fugaliknande harmonisering.
Â
Fughetta "Liten fuga"
En kortare fuga med ett färre antal genomföringar.
Â
Funébre "Begravning"
Anger att ett stycke skall spelas som en sorgemarsch.
Â
Fuocoso "Eldigt"
Anger att ett stycke skall spelas eldigt.
Â
Furioso "Rasande, vilt"
Anger att ett stcyke skall spelas rasande och vilt
Â
Fyrklang "Ackord"
Ett ackord som består av fyra olika toner.
Â
Förslag "Tempoangivelse"
T ex när dirigenten räknar in orkestern
Â
G
Â
Gain "Förstärkning"
Att förstärka amplituden (Öka volymen) på en signal i en förstärkare.
Â
Gaio "Muntert"
Anger att ett stycke skall spelas muntert.
Â
Genomgångston "Stämmorörelse"
När en dissonans uppstår mot någon annan ton.
Â
Ghostnote "Knappt hörbar ton"
Toner som spelas mellan andra toner med knapp hörbarhet.
Â
Gioioso "Glatt, lekfullt"
Anger att ett stycke skall spelas glatt och lekfullt.
Â
Giusto "Riktig, Behaglig"
Anger att ett stycke skall spelas med behag.
Â
Gitarrsolo "Enkelstämma"
Ett solo spelat på gitarr
Â
Glissando "Glida"
Att glida upp eller ner med tonen.
Â
Gran "Stor"
Anges tillsammans med annan beteckning. T ex "Gran finale" = Stor och pompig avslutning".
Â
Grandioso "Storslaget"
Anger att ett stycke skall spelas storslaget.
Â
Grave "Tempobeskrivning"
LÃ¥ngsamt och allvarligt
Â
Grazioso "Graciöst"
Anger att ett stycke skall spelas graciöst.
Â
Growl "Spel- eller sångsätt"
I jazz=kraftfullt vibrato. I sång=strupsång
Â
Grundton "Term"
Första tonen i skalan. T ex tonen C i C-dur skala.
Â
Gusto "Smak"
Anger att ett stycke skall spelas smakfullt.
Â
H
Â
Halvtonssteg "Intervall"
Det minsta avståndet mellan två toner i vår skala. En liten sekund är benämningen för det minsta intervallet och motsvarar ett halvt tonsteg.
Â
Hammer "Hamra"
Att slå på tex strängarna eller tangenterna.
Â
Hamoni "Samklang"
Ett ackord som upplevs vara i samklang i ett musikaliskt sammanhang.
Â
Harmonilära "Musikteori"
Läran om den harmoniska satsen. Att utföra eller forska kring musikens uppbyggnad ur såväl hantverksmässigt som praktisk synvinkel.
Â
Heltonsskala "Skala"
Skala som enbart byggs på hela tonsteg.
Â
Hit "Succé"
En melodi eller en låt som blivit en succé
Â
Homofoni "Satstyp"
Ett sätt för stämföring i flerstämmig musik
Â
Högtalare "Ljudtillbehör"
En elektromekanisk omvandlare av elektriska signaler till ljud.
Â
Hörlurar "Ljudtillbehör"
Små högtalare som är monterade i en bygel som kan placeras direkt mot örat
Â
Hörsel "Egenskap"
Förmågan att uppfatta ljud. Läs mer om hörsel här
Â
I
Â
Imitation "Efterhärmning"
När två eller flera instrument upprepar en melodislinga i tur och ordning.
Â
Impetuoso "Häftigt"
Anger hur ett stycke skall spelas
Â
Incalzando "Bevekande"
Anger hur ett stycke skall spelas.
Â
In modo di "Samma stil"
Anger att et stycke eller del av stycke skall spelas i samma stil som ett annat stycke.
Â
Innocenza "Oskulldsfullt"
Anger hur ett stycke skall spelas.
Â
Instrumentation "Arrangering"
Fördelning av ett musikstycke till olika instrument.
Â
Intermezzo "Mellanspel"
Stycke som spelas mellan andra stycken
Â
Inquieto "Oroligt"
Anger hur ett stycke skall spelas.
Â
Interpretation "Tolkning"
En tolkning av en notbild.
Â
Intervall "Avstånd"
Avstånd mellan två toner i skalan.
Â
Intonation "LÃ¥ta, ljuda"
Att spela eller sjunga i ätt tonhöjd.
Â
Intro "Benämning"
Inledningen av ett musikstycke.
Â
Istesso "Samma"
Tempobeskrivning som anger att stycket skall spelas i samma tempo.
Â
J
Â
Jam "Samspel"
Improviserat samspel (Att jamma)
Â
Jazz "Musikgenre"
Jazzen har sina rötter i bluesen och har utvecklats med hjälp av såväl ragtime som marschmusik. Jazzen startade upp i framförallt Storyville, New Orleans och Chicago innan den kom till amerikanska östkusten och därifrån till Europa. Läs mer om jazz här
Â
Jazztrio "Band/orkester"
En jazzgrupp bestående av tre musiker.
Â
Jojk "Sjunga"
Benämning på samernas sångsätt. Jojken är improviserade samiska sånger med komplicerad rytmik. Jojken uttrycker känslor och stämningar i den samiska kulturen.
Â
Jonisk "Kyrkotonart"
Kyrkotonart med grundtonen C.
Â
Jukebox "Skivspelare"
En skivspelare som laddas medf ett stort antal skivor och där sedan lyssnaren kan välja skiva från en my eller knappsats. Jukeboxen var mycket vanlig under 1950- och 1960-talet då den fanns på i stort sett varenda café eller bar. Jukeboxen uppfanns i Amerika under slutet av 1800-talet.
Â
K
Â
Kakofoni "Benämning"
Från grekiskans kakophonia 'missljud' i betydelsen illalåtande
Â
Klaffklick "Spelteknik"
Anslag på träblåsinstrument utan att luft blåses
Â
Klammer "Nottecken"
En klammer i kanten på ett notsystem
Â
Klang "Ljudbild"
Välljudande eller motsats till buller och brus.
Â
Klangfärg "Ljudkaraktär"
Karaktär hos en ton. Hur en ton klingar.
Â
Klaverutdrag "Benämning"
Arrangemang av instrumental- eller körsats att användas för ackompanjemang.
Â
Komp "Förkortning av Ackompanjemang"
Ett eller flera instrument som spelar bakgrund till solist på sång eller soloinstrument
Â
Komplementär rytm "Benämning"
En rytm som vandrar mellan olika stämmor.
Â
Kompressor "Ljudförändringsverktyg"
Kompressorn används i regel för att ge en jämnare ljudbild och för att bättre återge musikens karaktär.
Â
Konsert "Samklang"
Konsert är ett samlingsnamn för musik som spelas direkt riktat till en publik utomhus eller inomhus. Vanligtvis uppträder musiker och sångare från en scen och publiken sitter eller står framför scenen. Konserter förekommer i ett flertal olika sammanhang och kan blandas med andra former av uppträdanden, dock med det att konserten normalt är en enskild företeelse i det sammanhanget t ex vid en kongress eller som vid stadsfestivaler där konserterna ofta avlöser varanda på olika platser i stadsmiljön. Ett offentligt framförande av musik utan anknytning till religion, dans eller teater.
Â
Konsertmästare "Ledare"
Den främste försteviolinisten i en orkester.
Â
Konsertstycke "Solokonsert"
En solokonsert som är i friare fom och består av endast en sats.
Â
Kontrapunkt "Mot punkt"
En teknik för fläta samman flera olika stämmor till en flerstämmig sats.
Â
Kromatisk "Skala"
T ex en skala med 12 toner som alla ligger ett halvt tonsteg ifrån varandra
Â
Kvantisering "Justering"
Justering av felaktiga notvärden.
Â
Kvart "Intervall"
Avståndet mellan första och fjärde tonen i en diatonisk skala benämns kvart.
Â
Kvartstapling "Ackordsbyggnation"
Att stapla tonerna i ett ackord med intervallet en kvart.
Â
Kvintcirkel "Tonartsschema"
Schema som visar dur- och molltonarters inbördes relationer. Här kan du se kvintcirkeln
Â
Kvintgång "Notavstånd"
Bas eller ackompanjemang går i kvintsteg
Â
Kyrkotonarter "Skalor"
Samlingsnamn för de skalor som anändes under medeltiden.
Â
Bläddra till nästa sida: L till Ö
- Det finns inga kommentarer ännu


